Den 15 februari 2013. Det är ingen tvekan om vad som i dag
är världens största nyhet. Ett meteoritregn har träffat jorden och närmare
bestämt centrala Ryssland. Nyhetssajter världen över har uppmärksammat
händelsen och nyheten återfinns på förstasidor hos bjässar som amerikanska CNN
och Fox News samt brittiska Sky News, men även hos våra svenska dito som Aftonbladet
och Dagens Nyheter (DN). Ingen ifrågasätter det faktum att medierna skriver om meteoritregn, det är ju ”nyheter”. Och visst är
det ju så. Men varför är det nyheter? Jag återkommer till detta.
En nyhetssajt som däremot inte har några rubriker om
meteoritregn är värmländska Nya Wermlands-Tidningen (NWT). Här hittar vi i
stället en artikel om ”Hela Sunne” – ett nytt politiskt parti – högst upp på
förstasidan. Artikeln berättar för oss om vilka som sitter i partistyrelsen,
vilken politik partiet kommer att föra samt vilka mål partiet har inför valet
2014. Alltså: allt man kan tänkas behöva veta om ett nytt parti, komprimerat
till en artikel. På samma sätt som att DN:s läsare anser det vara
självklart att läsa om meteoritregnet, anser NWT:s läsare det lika självklart
att läsa om det nya partiet i Sunne. Men varför är det så?
För att svara på de frågorna jag nu har ställt, så behövs en
analys av respektive artikel.
Journalisten och författaren Björn Häger skriver i sin bok
”Reporter” att nyhetsurval sker utefter en formel. Denna formel kallar han för
VINKELN, en akronym för:
- Vikt
- Icke-normalt
- Närhet
- Konflikt
- Elitpersoner
- Lättbegripligt
- Nytt
Om jag ska välja en av ovanstående punkter att applicera på
nyheten om meteoritregnet, så blir det tveklöst icke-normalt. Att ett meteoritregn träffar jorden händer inte ofta
och därför blir det intressant för läsarna. I och med att det är en icke-normal händelse för hela vår planet
blir det även en icke-normal nyhet för hela vår planet. Att det hände i just
Ryssland gör egentligen varken till eller från för nyhetsvärdet. Närheten finns inte för varken oss
svenskar, för britter eller för amerikaner.
Något som tillför vikt
till nyheten är att många människor skadades. Omkring tusen människor uppges ha
skadats i samband med meteoritregnet. Dock så ska ingen ha dödats, något som
hade förstärkt nyhetsvärdet ytterligare. Det absolut högsta nyhetsvärdet, sett till
VINKELN, hade kunnat ha en rubrik som ”Meteoritregn
träffar centrala New York – tusentals döda”. Bara för att leka med tanken.
Jag ska förstås göra samma analys på artikeln om Hela Sunne. Här går det snabbt att sålla bort punkterna vikt och icke-normalt,
som gjorde meteoritregnet till en stor nyhet. Konflikt, elitpersoner samt
lättbegripligt väljer jag också bort
då artikeln inte återspeglar något att dessa element. De som blir kvar är
alltså närhet och nytt. Jag börjar med nytt.
I korta drag är inte Sunnes nya parti nytt på samma sätt som det var nytt att prinsessan Victoria och
Daniel Westling förlovat sig. Det är däremot nytt för Sunne då kommunen fått ett nytt politiskt
parti som kommer att föra ”en politik som ur ett glesbygdsperspektiv tillvaratar
alla kommuninvånares intressen”. Alltså: en nyhet som säkert får många
människor i Sunne att lyfta på ögonbrynen och känna en viss nyfikenhet. Och med
det kommer jag osökt över till nyhetsvärdet genom närheten.
Det är inget snack om saken att den här artikeln endast har
ett lokalt värde. Anledningen till att den inte står att läsa på DN:s
förstasida är att DN:s läsare helt enkelt inte är ett dugg intresserade av
nyheten. Anledningen till att den står på NWT:s förstasida dock, är att nyheten
ligger geografiskt nära läsarna. Detta gäller värmlänningar i allmänhet och
människor i Sunne i synnerhet. Det här vet även läsarna. Vill en person i Sunne
läsa om det nya partiet så går hen till en lokal nyhetssajt som NWT. Vill hen
läsa om meteoritregnet så går hen till en större nyhetssajt som DN.
Genom ovanstående analyser av de båda artiklarna har jag svarat på frågeställningarna om varför detta är nyheter och varför
respektive nyhet hamnar på olika nyhetssajters förstasidor.
Anton Dyberg
