Gammelmedia är för mig ett ganska laddat uttryck. Jag ser
framför mig en man i höghatt, monokel och mustasch sitta vid sitt frukostbord
och läsa en morgontidning lika stor som mattan på golvet. Som något väldigt
gammalt helt enkelt. Men tittar man på verkligheten så betyder gammelmedia i
princip sådant som publiceras i medier som fanns innan sociala medier. Jag
behöver inte söka djupare än till Wikipedia för att hitta en beskrivning som
jag tycker beskriver uttrycket väl:
”Gammelmedia är ett
begrepp som används för att beteckna traditionella medier såsom tidningar,
radio och TV. Begreppet uppkom i början på 2000-talet för att särskilja de
traditionella medierna från bloggar, internetforum och andra sociala medier som
uppkommit i samband med internets utveckling.”
Och gammelmedia är gammalt. Tidningar, radio och TV har
funnits väldigt länge. Men det har även skett en del med gammelmedia. Går man
in på exempelvis aftonbladet.se så är jag tämligen säker på att det skiljer sig
en del från den första tidningen som trycktes för sisådär 400 år sedan. Men fortfarande
är det gammelmedia.
Bill Kovach och Tom Rosenstiel har tillsammans skrivit den
bland journalister välrenommerade boken The Elements of Journalism. I boken tar
de upp nio punkter som kännetecknar god journalistik. Innan man ens börjar
snegla på de respektive punkterna så behöver man ställa sig frågan: ”Vad är
journalistik?” Detta är en stor fråga att besvara förstås och jag tänker inte
ge mig i kast med den i detta blogginlägg. Men jag tänker utgå från ett
egenkomponerat påstående om att gammelmedia levererar journalistik och att
sociala medier inte gör det.
Vad bygger jag då detta påstående på? Jag återgår till det
jag nämnde om att det hänt en del inom gammelmedia. Kovach och Rosenstiel har
gjort en lista över tillskott som uppstått bara genom internet som jag plockat
några extra viktiga delar från, nämligen:
-
Film- och ljudklipp från eller om storyn.
-
Chatter med reportrar eller berörda parter i storyn.
-
Fullständiga textdokument och andra källor som använts
i storyn.
Detta anser jag vara journalistik. Läsaren, lyssnaren eller
tittaren får läsa om nyheten, titta på ett filmklipp om nyheten och kanske till
och med läsa en originaltext som rör nyheten. Jag påstår och tror att det är
denna typ av journalistik Kovach och Rosenstiel syftar till när de gjort sin
niostegslista till god journalistik. Sen är jag mycket väl medveten om att
denna inte följs av alla. I filmen Outfoxed som handlar om den amerikanska
nyhetskanalen Fox News får man bevittna allt annat än ”god journalistik”. Där
är nyheterna så vinklade att man knappt tror att det kan vara sant. Men det
finns alltid motpoler. När Fox News är så republikansorienterad så finns andra
kanaler, kanske inte lika stora men däremot desto fler, som är mer
demokratsorienterade. Och än fler neutrala, till exempel Sveriges public
service-kanaler. Jag tror därför att man ska se på gammelmedia som en enda entitet
som balanserar sig själv. Den goda journalistiken som våra författare hänvisar
till finns om man ser på denna entitet.
Sociala medier anser jag dock inte innefattas i
journalistik. Men de spelar också en stor roll. Medan jag själv kanske föredrar
att läsa om nyheter genom Facebook eller någon blogg, så kanske min far hellre
läser om dem i Dagens Nyheter eller hör om dem på radio – en fråga om demografi
helt enkelt. Vi får troligtvis olika vinkling av samma nyheter. Men när vi
sedan möts och talar om nyheten så möts ju även sociala medier och
gammelmedier. Och det är då opinion kan bildas.
Så för att komprimera det jag just sagt:
-
Gammelmedier verkar i en entitet för att uppnå god
journalistik.
-
Gammelmedier verkar i symbios med sociala medier för
att skapa opinion.
Tack för mig.
