Den 15 februari 2013. Det är ingen tvekan om vad som i dag
är världens största nyhet. Ett meteoritregn har träffat jorden och närmare
bestämt centrala Ryssland. Nyhetssajter världen över har uppmärksammat
händelsen och nyheten återfinns på förstasidor hos bjässar som amerikanska CNN
och Fox News samt brittiska Sky News, men även hos våra svenska dito som Aftonbladet
och Dagens Nyheter (DN). Ingen ifrågasätter det faktum att medierna skriver om meteoritregn, det är ju ”nyheter”. Och visst är
det ju så. Men varför är det nyheter? Jag återkommer till detta.
En nyhetssajt som däremot inte har några rubriker om
meteoritregn är värmländska Nya Wermlands-Tidningen (NWT). Här hittar vi i
stället en artikel om ”Hela Sunne” – ett nytt politiskt parti – högst upp på
förstasidan. Artikeln berättar för oss om vilka som sitter i partistyrelsen,
vilken politik partiet kommer att föra samt vilka mål partiet har inför valet
2014. Alltså: allt man kan tänkas behöva veta om ett nytt parti, komprimerat
till en artikel. På samma sätt som att DN:s läsare anser det vara
självklart att läsa om meteoritregnet, anser NWT:s läsare det lika självklart
att läsa om det nya partiet i Sunne. Men varför är det så?
För att svara på de frågorna jag nu har ställt, så behövs en
analys av respektive artikel.
Journalisten och författaren Björn Häger skriver i sin bok
”Reporter” att nyhetsurval sker utefter en formel. Denna formel kallar han för
VINKELN, en akronym för:
- Vikt
- Icke-normalt
- Närhet
- Konflikt
- Elitpersoner
- Lättbegripligt
- Nytt
Om jag ska välja en av ovanstående punkter att applicera på
nyheten om meteoritregnet, så blir det tveklöst icke-normalt. Att ett meteoritregn träffar jorden händer inte ofta
och därför blir det intressant för läsarna. I och med att det är en icke-normal händelse för hela vår planet
blir det även en icke-normal nyhet för hela vår planet. Att det hände i just
Ryssland gör egentligen varken till eller från för nyhetsvärdet. Närheten finns inte för varken oss
svenskar, för britter eller för amerikaner.
Något som tillför vikt
till nyheten är att många människor skadades. Omkring tusen människor uppges ha
skadats i samband med meteoritregnet. Dock så ska ingen ha dödats, något som
hade förstärkt nyhetsvärdet ytterligare. Det absolut högsta nyhetsvärdet, sett till
VINKELN, hade kunnat ha en rubrik som ”Meteoritregn
träffar centrala New York – tusentals döda”. Bara för att leka med tanken.
Jag ska förstås göra samma analys på artikeln om Hela Sunne. Här går det snabbt att sålla bort punkterna vikt och icke-normalt,
som gjorde meteoritregnet till en stor nyhet. Konflikt, elitpersoner samt
lättbegripligt väljer jag också bort
då artikeln inte återspeglar något att dessa element. De som blir kvar är
alltså närhet och nytt. Jag börjar med nytt.
I korta drag är inte Sunnes nya parti nytt på samma sätt som det var nytt att prinsessan Victoria och
Daniel Westling förlovat sig. Det är däremot nytt för Sunne då kommunen fått ett nytt politiskt
parti som kommer att föra ”en politik som ur ett glesbygdsperspektiv tillvaratar
alla kommuninvånares intressen”. Alltså: en nyhet som säkert får många
människor i Sunne att lyfta på ögonbrynen och känna en viss nyfikenhet. Och med
det kommer jag osökt över till nyhetsvärdet genom närheten.
Det är inget snack om saken att den här artikeln endast har
ett lokalt värde. Anledningen till att den inte står att läsa på DN:s
förstasida är att DN:s läsare helt enkelt inte är ett dugg intresserade av
nyheten. Anledningen till att den står på NWT:s förstasida dock, är att nyheten
ligger geografiskt nära läsarna. Detta gäller värmlänningar i allmänhet och
människor i Sunne i synnerhet. Det här vet även läsarna. Vill en person i Sunne
läsa om det nya partiet så går hen till en lokal nyhetssajt som NWT. Vill hen
läsa om meteoritregnet så går hen till en större nyhetssajt som DN.
Genom ovanstående analyser av de båda artiklarna har jag svarat på frågeställningarna om varför detta är nyheter och varför
respektive nyhet hamnar på olika nyhetssajters förstasidor.
Anton Dyberg
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaSnyggt upplägg! Kul också att se två så olika nyheter och skillnaden mellan dom två utifrån den s.k. VINKELN
SvaraRaderaNej det var nog inte så stor risk att meteoritregnet skulle blir bortplockat från riksnyheterna. Som du skriver är det i högsta grad icke-normalt. Jag skulle även kunna tänka mig lättbegripligt. Visserligen är det en hel vetenskap i sig men det är ändå lätt att förstå att det dimper ner stenar och att det inte är så bra :)
SvaraRaderaJag tycker också att det intressant med de nyheter som följde dagarna efter nedslaget. Bland annat det att de hittat bitar av meteorit(er) och att de spärrat av området. Trots att de första bitarna som hittades bara var av ärtstorlek så skulle de tydligen inbringa stora summor för den som lyckades komma över en.
En annan story var den att det hojtades om konspiration direkt efter olyckan. Föga förvånande skulle det vara USA som låg bakom det hela. Den vinkeln lades väl ner ganska omgående verkar det som.
/Sara Slottner
Hallå Anton!
SvaraRaderaEn bra analys av artiklarna där jag håller med om det mesta. Något som jag tänkte på var hur den geografiska platsen för meteoritregnet påverkar dess nyhetsvärde. Eftersom händelsen ägde rum utanför "västvärlden" så spelar det inte så stor roll för oss i västvärlden var någonstans det skedde. Men hade det ägt rum i något västland så hade nyhetsvärdet varit mycket större. Ju närmare Sverige, kulterurellt eller geografiskt, desto större.
Vad det gäller artikeln om "Hela Sunne" så tycker jag du gör en bra analys även där. Det ÄR en artikel med främst lokalt nyhetsvärde, möjligen skulle det kunna intressera icke-lokala läsare som sympatiserar med partiets värderingar, och på så sätt sprida sig till även andra tidningar.
/Hannes Bäck
Jag förmodar att du inte menar att NWT inte hade några rubriker alls om meteoritnedslaget i Ryssland, men att nyheten inte hamnade på tidningens förstasida?! Jag tycker nog att nyheten väl hade platsat även på NWT:s förstasida i någon form. Den var så sensationell och så nyhetsvärd att den borde ha gjort det. Men jag förstår ditt resonemang vad gäller nyhetsvärde i rikstäckande och internationella medier respektive i regionala och lokala medier, och utifrån det resonemanget har du tagit talande exempel. Läsarna har olika förväntningar på den lokala tidningen och rikstidningen.
SvaraRaderaHej Anton!
SvaraRaderaMycket bra disposition på ditt upplägg! Jag gillar det verkligen. Det skapar en tydlighet och det är enkelt att tillgodogöra sig informationen. Jag vill också ge dig beröm för att du använder dig av beteckningen Hen! Snyggt!
Jag håller med dig i din analys om hur olika nyheter förväntas i olika medier. Jag har dock funderat på om nyheterna inte skulle bli ännu bättre om de lokala medierna kunde lyfta in de nationella medierna ibland och förklara lokala fenomen med en nationell utblick (det kan verka långsökt!). Vad tror du?